Den normala strömmen för ord jag normalt har rinnande inför saker och ting är fortfarande väck. Jag har fortfarande inte förmågan att skriva en målande beskrivning om hur jag mår inför det hela, eller för att beskriva hur bra han var. Det går inte, det har tagit stopp - och så pass borta har jag aldrig känt mig. Någon tog tag i hela mitt ordförråd och intellekt, låste in det i ett skjul någonstans långt bort åt helvete, låste dörren med 5 olika lås för att sedan kasta nycklarna i en flod.
Helvete. Jag är körd. Hela jag är borttappad. Splittrad och borttappad.
Bästa Sebastian.

Där. Där på facebook har du varit länge nu. Sedan dag ett. Finaste du, va? Vad är det du har gjort egentligen?
Klarar inte av att stänga ner hans chattfönster. Hade det kvar eftersom vi pratade så ofta. Det var inte lönt att stänga ner, riktigt. Det användes ofta. Och nu kommer jag aldrig mer se dig online. Du kommer aldrig mer hälsa helt hetsigt och exalterat på mig. Den biten gör ont - att aldrig mer få prata med dig. Du som gjorde mig så glad nu även när jag var ledsen och nere. Jag glömde allt när jag pratade med dig. Det var hela du, i ett nötskal - du spred sån värme, kärlek och glädje runtomkring dig hela tiden, och nu får jag inte längre ta del av den..
"1 hemlis till.. jag gillar dig" - varför sa du så? Varför kom du med alla dina hemligheter?
Jävla fan - finaste bästa du. Det skulle ju inte bli så här, hjärtat. Du skulle finnas för mig föralltid.
Om det är något jag borde lärt mig genom åren är att aldrig hoppas på något - men jag hoppades på dig.
Hoppades att din starka kropp + utomordentligt uthålliga sinne skulle klara av detta. Vakna.
Varför vaknade du inte, Sebastian?

Sov gott, hjärtat. Jag gör dig sällskap sen när det är min tur.

"hej då, kära finaste bästa du."

det tycks vara allt jag får fram. jag är tom på ord nu. mållös. någon har tagit alla mina ord och lagt i en burk. skruvat åt locket så pass hårt att jag inte är kapabel till att öppna den. sen står det still. förmår mig inte att bilda några vidare meningar. inga med betydelse. inga som man kan relatera till eller förstå. nonsens.

har skrivit på samma text i flera timmar. textmarkören står och blinkar medan jag stirrar blankt på skärmen. har svårt att förstå vad som faktiskt har hänt. hur någon som för en vecka sen frågade om vi kunde ses, för att nu försvinna från jordens yta. hur jag nekat med tanken att vi har miljoner chanser att ses i sommar.
hur han för bara ett kort tag sen sa att han tycker om mig. jag hoppades på en fin vänskap.
världens mest positiva människa.
men jag säger nog inte hej då, ändå.
jag säger istället att vi ses igen. för det gör vi. i nästa liv.
i nästa liv får du återigen sprida glädje och värme till alla i din närhet. sådär som bara du kan.
sebastian - vila i frid, så länge.


det är inte menat att jag ska få må 100% bra just nu, va?
det känns som att det är något som motarbetar mig varje gång jag bestämmer mig för att vara lycklig.
eller ja. bestämmer mig för att försöka vara lycklig.

Drömmer  väldigt mystiska drömma nuförtiden. Ni vet Supersmash Bros?
Jag drömde att jag var med och spelade det. Inte på tvn eller annan konsol. Utan
i verkliga livet. På en stor arena. Fast det var inte de vanliga gubbarna/karaktärerna.
Det var digimons, och sen när jag vaknade blev jag upplyst om att det finns ett sådant spel. Ehe fint.

majmånad verkar förövrigt inte riktigt tycka om mig. jag har fått jobba vid fint väder,
och fått ha haft ledigt när det är tråkväder. jag skär mig varenda gång numera som jag
jobbar i köket.
jag har hittills lyckats med:
1. att riva hela tumtoppen på rivjärn (ajajaj..)
2. skurit upp sidan av tummen med en slö kniv
3. fått ett antal blåsor på ett och samma ställe
4. skurit igenom hela ringfingret genom att dra av plast, (och helt missa plasten..)
5. skurit upp andra tumtoppen med en vass kniv
6. varit nära att skära av halva ringfingertoppen. (kom bara halvvägs dock)
7. bränt mig på ett bleck så jag numera har ett brännmärke i form av en svala på min arm
8. bränt undersidan av armen på ett bleck

och detta är liksom bara det som lämnat ordentliga märken/sår. fml!

Jag sa ju att det skulle bli bättre när solen bestämde sig för att återvända.

jag vet inte om jag ska ge upp eller hålla kvar.
jag vet inte vad han vill. vad han känner. vad han tycker.
än så länge håller jag kvar. varför? för att jag vet att det finns mer.


jag saknar dig
men jag saknar dig OCH mig mer.
det finns ingenting jag vill mer än att ligga på ditt bröst
höra dig snarka
känna dina hjärtslag
känna dina muskelryckningar
trygghet.

nätterna är så kalla och långa utan dig
tiden går så sakta
det känns mer som att jag varit utan dig ett år, snarare än SNART tre månader.

men om du är på väg att gå vidare och har släppt behovet utav mig
så borde väl jag kunna släppa dig.
eller?

varför sticker mina minnen med dig ut så mycket mer än alla andra som inte inkluderar dig?

det känns som att jag med i en jobbig kärlekshistoria. som de man ser på film.
jag är med i en kärlekshistoria i verkliga livet, och den känns inte lika förutsägbar som de på film gör.
där man kan räkna ut att den ena kommer tillbaks till den andra. att alla problem löser sig då de inser
att ingenting är bättre än kärleken till varandra.

min kärlekshistoria är lite mer komplex än så. jag vet ingenting. förvirring till max.
hur jag väntar på någon som gör mig så lycklig. vill så mycket, men vet så lite.
men det känns som att jag gräver en grav djupare och djupare för var dag som går.
en grav för vår kärlek att sedan vila tryggt i. oberörd. oavslutad. för att ingen vågade.
det är jobbigt att se allt fint bara gå till spillo. men jag kan inte göra något annat.
jag vet inte alls längre hur jag ska fixa detta. går det?

jag kan inte rå för att han är kärlek, charm, hopp och trygghet personifierad.
jag kan inte rå för att han är världens finaste människa, på alla sätt.
jag kan inte rå för att jag är kär i honom. att han gör mig lycklig.
jag saknar honom. mer än vad jag någonsin kunnat föreställa mig.

och jag kan inte påstå att det blir bättre för var dag som går.
det finns fortfarande stunder då jag längtar efter att få ligga tätt intill honom,
hans arm runt min kropp. ihopslingrade ben. hur han pussar mig på axeln och i nacken
och sen somnar vi. sover tätt ihop hela natten och jag får vakna trygg.
hur jag får hålla om honom. andas in och känna honom nära.
hur jag får använda hans bröst som kudde. känna hans andetag och hjärtslag.
hur jag längtar efter att få hålla hans hand. på väg till bussen, framför tvn,
under middagen. i sängen.
hur jag vill att det är han som håller om mig när jag är ledsen. hur det
är han som intalar mig att allting kommer lösa sig. att det kommber bli bra.
ibland behöver jag bara hans famn. nu är han så långt bort, men ändå så nära.
ovisshet.


all min kärlek finns hos honom. fortfarande.

jag vill att mitt hjärta ska fortsätta slå i sin vanliga takt även när jag råkar tänka på honom
jag vill att han ska sluta vara det första jag tänker på när jag vaknar på morgnarna
jag vill att jag själv ska sluta fantisera och vilja - sluta tro på något alls


fast mest av allt vill jag ju bara vara med honom
men jag är iallafall glad över att jag åtminstone fick vara en stund med världens finaste kille
världens mysigaste
världens gulligaste
världens snällaste
världens bästa

när ska jag få tillbaka mitt hjärta?
du har haft det sedan dag ett.

"if you want to know where your heart is, look where your mind goes when it wanders"

jag längtar till den dag då jag har hjärta nog att tvätta om nattlinnet + mjukisbyxorna jag haft hos honom. dagen då jag har hjärta nog att skölja bort allt som är HAN. hans lukt. bästa fina lukt som gör att jag känner mig så trygg. hans lukt som nog var en av de sakerna som gjorde att jag föll för honom.

hans lukt, hans humor, hans charm och hans omtänksamhet. hur han fick mig att känna mig som den enda tjejen i världen. som den enda som betydde något för honom.
vill bli av med sådana minnen. men det är svårt när han lämnat sådant avtryck.

någon dag träffar jag någon som kanske vill vara med mig mer än vad han vill just nu.
om det är menat att vi ska få en andra chans blir det så. annars - näe, då ska jag träffa någon som inte vill något annat än att vara med mig. göra mig glad. finnas där för mig. hålla om mig när jag gråter, säga att allt ska bli bra. och pussa på mig när han tycker att jag är gullig. hålla min hand. hålla om mig när jag sover.
någon som inte vill något hellre än att jag kliar honom i håret till sömns och väcker med massa pussar. någon jag gör allt för att han ska vara lycklig. ge hela mig.


men varför luktar han kärlek om det inte finns någon där?
det är en synd för mig att tycka om honom just nu.