we're the phone company, we don't care - we don't have to

Löste bloggproblemet genom att ladda ner Firefox, då javascript kommer bra överens med den webbläsaren på min dator. Äntligen kan jag använda samma redigerare som vanligt. Yay.

Förövrigt sov jag över hos Emil inatt, och efter att han stuckit till jobbet imorse somnade jag, som vanligt, om. Vaknade strax före 10 och ser ett sms ifrån min chef (hur trött är inte jag nu? skrev skef först) där han frågade om jag kunde komma in till 11 och jobba. Well - jag blev tveksam först då jag jobbar i kök och mina kökskläder låg hemma. Hade inte ens en tofs på armen som jag kunde sätta upp mitt hår med sedan. Men ja, beslöt mig till slut för att åka och jobba iallafall. Har skillsen och kom till jobbet 3 minuter över 11. Hur bra är jag?
Visserligen åt jag ingenting innan jag stack, utan jag satte i princip bara på mig mina kläder och sen borstade jag tänderna.

Löste klädproblemet genom att låna en tröja ifrån jobbet, och satte upp håret med PLASTFOLIE. Ja, plastfolie. Finns bra nödlösningar ifall man inte har en tofs i kök.

Dagen flöt på bra, och när jag sen satt på tåget hem upptäckte jag hur jävla motherfucking beroende människor är av sina telefoner. Hade 6 personer i min närmaste närhet (skevt uttryck) som allihopa satt med sina mobiler och pillade HELA resan hem. Och ja, där satt jag med en kasse i knäet, innehållandes 3 matlådor med världens godaste pasta carbonara. Helt nöjd. För trött för att pilla på min egen mobil.

(bild lånad från samsung electronics/mynewsdesk. var visserligen inte dessa mobiler. 3 iphones och sen 3 random)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0