Det är jobbigt att hålla tillbaka. Vill ringa honom och säga hur mycket jag saknar honom. Vad jag känner för honom. Hur dumt det här avslutet är. Men det är inte rätt - varken mot mig eller honom. Ett avslut är aldrig jobbigt för bara den ena parten - aldrig. Det är i princip lika jobbigt för båda, bara det att man kanske bearbetar hela grejen på olika sätt.


Men eh. Ja. Jag var kanske ingen fena på att måla. Är för klantig och glömsk för sådant kom jag fram till. Tror inte de i Äntligen hemma skulle vara så nöjd med omtagning efter omtagning, då jag hela tiden glömde bort att väggen var nymålad och således tog jag stöd med handen på den för att kunna måla så perfekt som möjligt på ett annat ställe.
Men eh.. Ja. Det gick ju ändå. En vägg målad - resten tar vi imorgon.