På ett dygn har jag förvånansvärt många läsare. Hur?! Och vilka i helvete har fått för sig att de ska läsa om mina konstiga tankar och händelser?
Känns kul. Kul, men konstigt och ovant. I vanliga fall brukar jag nämligen att ha en förmåga att få folk att gå ifrån mig, suckandes och skakandes på huvudena. Åh, så härligt!

Jävlar vad jobbigt det är med stor begynnelsebokstav. Vad har jag gett mig in i?!

Ni får stå ut med den här groteskt fula designen ett tag - jag är för lat för att ta tag i det.

Känner att bloggen ser otroligt snygg ut nu. Se det här med min bloggdesign lite som styling..
Är inte utbildad eller intresserad what so ever förövrigt, utan gör det bara lite för att man är tvungen - då är det klart att resultatet blir lite.. vad ska man kalla det? Knackigt!
Övning ger färdighet, sägs det. Hur får man kreativitet då?

I alla fall ligger det snö på backen (än så länge har det inte smält!), och jag tror att alla i min närhet kommer tycka att det är fruktansvärt kul. Jag menar, kommer det ÄNNU mer så lär allihopa få sig ett gott skratt.
Jag som är så duktig på att ramla..
Jag önskar att jag hade en kameraman som följde mig varje steg jag gick, varenda dag. Även på toaletten.
Är inte riktigt exhibitionistisk (komplicerat ord, jag vet!) av mig, men det händer så skumma saker även där inne - jag är helt enkelt för klantig för mitt eget bästa.

I natt låg jag som om jag hade fastnat i någon slags skolhyfs. Armen hade jag ovanför huvudet, och jag hjälpte den armen att vara uppe med den andra - precis som om jag satt i klassrummet, höll på att somna, men ändå envisades med att få svara på en fråga.

.. Som om jag någonsin skulle vara jättetrött men ändå känna att ingen annan ska få chansen att svara? Pff.


Jag är förresten back in business när det gäller att skriva ner konstiga tankar i en mobbad blogg. Hallelujah och tack gode gud! Äntligen någon med vett i huvudet, tänker ni väl nu..
Eller?
Nej, jag tänkte väl det.

Sen kanske ni ser en förändring vad gäller stor bokstav i början av meningen.. Ja, jag vet inte riktigt om jag orkar hålla mig fast vid det hela resan. Men.. till en början får även versaler vara med i bloggen, även fast jag inte tycker om dem.
En liiiten stund kan de väl få vara med ändå? Det är ju trots allt snart jul..