Jag är för lat för detta just nu. Ja, att blogga alltså. Men det kommer.

Jag har sovit. Väldigt mycket. Har knappt använt datorn, vilket är väldigt skumt då jag vanligtvis använder den flera timmar om dagen. Därför har jag inte skrivit. Förlorat läsare. Men what the heck, vem bryr sig?
Snart kommer alla krypandes tillbaka.. Åååh ja.

Eheheh.

Nä. Och det har inte funkat förut idag heller. Idag pissar jag på blogg.se.
Förresten har jag stått och gjort chokladtryfflar, havtornssorbet och hjortronmousse idag. Kul! Ehehe.
Och tittat på när humrar och havskräftor blivit kokade. Inte njutbart.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen.
Frukostmat ÄR godare till middag.
(nej, jag äter inte halv tolv (eller jo, men inte just idag) utan den här skulle egentligen upp vid 19. jag hade bara inte vägarna förbi datorn)

Jag är en sjukt skadeglad människa och det jag skrattar mest åt är faktiskt när folk gör bort sig eller dylikt.
Ibland tycker jag att det är sjukt kul när människor missar tåget eller bussen. Ibland blir jag liksom ledsen för deras skull. Mest glad i och för sig. Eller ja, inte när gamla människor missar tåg/buss för då måste de liksom GÅ hela vägen på sin nya höft. Men annars skrattar jag. Högt!

Idag missade jag mitt tåg. Idag av alla dagar. Med snöstorm.
Det var däremot INTE kul.

Jag gillar när man får sluta tidigare i skolan. Skulle ha slutat 15 idag. Istället slutade jag 10.40.
Jag klagar inte, liksom. Man hinner göra så mycket mer hemma då.

Som nu, t.ex. nu.. har jag hunnit sova i 2 h. Väldigt skönt, och SÅ värt det!

Alltså.. Det här med videobloggar.. Jag är van att svamla för mig själv, så själva grejen att prata med sig själv framför en kamera har jag inga problem med. Däremot att lägga upp det så att alla andra ska se när man pratar med sig själv är en annan sak. Det tar liksom emot lite.

Alla kompisar som sedan ser det där. Hur skumt känns inte det egentligen?

Men för er, mina vänner, tar jag den smällen. Jag gör bort mig för er.
Vill ni höra vad jag säger höjer ni volymen väldigt mycket. Om det är helt oviktigt låter ni bli.


"Jag är typ livrädd för skavsår"
Jag ber om ursäkt för min avsaknad av muskler. Jag har legat på den lata sidan och inte tränat på sisådär.. Tja, vad blir det nu? Nästan 19 år.
Ska jag behålla västen?

Har fått hem min beställning från H&M idag. Ehe. Har spelat in video på när jag öppnar paketet och sedan när jag provar plaggen för första gången.

Video kommer, där jag gör bort mig, i sin vanliga ordning.
Det kommer dock ta tid då jag väljer videofyme som uppladdningstjänst. Inte på grund utav att jag vill tjäna pengar, utan mer för att jag inte vill att vem som helst bara kan söka på något och få upp en video på mig.. Känns lite exposing, liksom.

Om inte ni vet något bättre, anonymt, ställe att ladda upp videos på? Videofyme tar ju bara emot 100MB. Det är LITET.

Det värsta med att vara en sån som äter mycket är att man blir sjukt jäkla megahungrig så fort man tar en paus över 2 timmar ifrån ätandet. Utan att överdriva, alltså.

Jag måste nog börja äta lite mindre, dra ner på portionerna och på antalet måltider jag äter om dagen. Detta kan ju inte vara hälsosamt? Jag kan ju inte gå konstant hungrig varenda dag, även fast jag äter så pass mycket som jag gör. Jag får nog lida mig igenom några dagar med lite mindre mat så att min kära (och uttöjda) magsäck kan krympa lite.

Det blir nog bra, ska ni se.

Tja. Öh, sov med halvblött hår och har inte borstat håret sen jag tvättade det. Detta resulterar i hår som helst vill hänga i ansiktet.
Jaja. Jag fyller 19 år om 19 dagar. Lägg det på minnet, liksom, kan vara en viktig notis. Den 12 februari alltså.
Jag förväntar mig något storslaget. Tack.

Detta är ju.. underbart. Många överviktiga människor är blinda för hur farligt feta de faktiskt är.
Nu finns det väl åtminstone en som öppnat ögonen för sin livsfarliga fetma, kanske..

Hon lär ju också lida av grova skuldkänslor. Tänk att bara råka döda den man älskar mest genom att sätta sig på henne/honom. Hemskt!
Helan och halvan är nu alltså inte längre ett par efter att helan satt sig på halvan. Fint.

Min syster har precis varit här och lämnat alla sina saker.
Hon har också låst dörren till sitt rum vilket betyder att hon har massor av mina saker där, som hon har plockat lite då och då. När hon bodde här, men även när hon varit här på besök. Hon har också glömt bort att även jag har nycklar till innerdörrarna i huset... But no, people, I will not snoop!

Jag slipper vara ensambarn, och det ända fram till maj! Wohoo.

Fast.. det finns ju fördelar med att vara ensambarn.. Man blir ju lite mer bortskämd.

Jag åkte hem från skolan idag, i vanlig ordning. Det hände dock något ovanligt när jag stod och väntade på mitt tåg i Årstaberg. En tjej kom fram till mig. Helt random, har aldrig sett henne förut osv.

Ändå pratade vi. Om gymnasiet, vilket program man gick osv. Trodde att vi skulle sätta oss vid olika platser sen när tåget väl kom.
Men nej. Vi satte oss bredvid varandra och pratade hela vägen. En främling och jag, liksom.
När jag skulle gå av hade vi inga förbindelser. Inget byte av nummer, och ingen "Vad heter du på facebook?"fråga. Bara ett trevligt sällskap på tåget en helt vanlig fredag.

Bara grejen gjorde att jag har varit glad hela dagen. Varför är inte alla människor så? Jag skulle gärna prata med okända människor varje dag, men tyvärr är jag själv för blyg för att gå fram till någon.

Dagens middag.

Nom nom nom. Guaccamole!
Tråkigt inlägg, vet. Död bloggdag, vet. Slitage från gårkvällen. Den blev halvvild.

Håll till godo.




Ja, min hund verkar vara något efterbliven. Och ja, han blir galen om man blåser på honom.
Mig ska vi inte ens prata om..

.. Stundens fråga är - även fast man vet om att foten kommer somna i vissa positioner och det kommer göra SJUKT ont att väcka den, varför sätter man sig ändå i en sån position?



(bild från google)


Snacka om att vi är självdestruktiva..

Detta leder till en följdfråga..
- Varför tänker jag på detta under religionslektionen?

Jag ska se Sommaren med Göran nu. Jag förväntar mig magont efter detta.

Rent hypotetiskt (...)
.. Är det okej att längta efter morgondagens skoldag bara för att det är fiskpanetter med remouladsås till lunch?

Okej.. The most stressful person of the entire day was this guy.. (varför skrev jag på engelska? jag märkte det inte ens förrän jag var klar. konstigt)
Nej, men allvarligt. Han hade en sån stressig och hoppig stil på sin.. åkning att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. När han och en annan (som också hade en lite.. annorlunda stil på sitt skridskoåk) åkte förbi eller åkte framför, blev jag helt tossig och tappade balansen så att Emelie fick hålla i mig.
Deras studsighet liksom spred sig så att jag nästan också ramlade.


Han borde ha lite träningsvärk idag va?
Och ja, det är jag som har det efterblivna skrattet.

Bildbomb (lite i alla fall) från gårdagens skridskoåkning.

Okej.. Det vore pinsamt om han på bilden (där bakom mig) råkade se det här. Men han var snygg. Han gjorde mig dock nervös, för han var hockeyspelare (det ser man på de jävlarna som kan åka med kontroll!!!) och verkligen svischade förbi, och jag fick redan innan kämpa med balansen, och så kom den där och stressade. Han fick mig att nästan-ramla flera gånger. 
Sjukt nerve-wracking.


Emelie ville ta en bild mitt i åkningen. Fine. Den efter tog hon dock innan vi började åka. Minen kom till följd av att jag höll på att ramla just då. Vackert? Nej.


Emelie ville att jag skulle ta kort på henne också, så att det fanns, liksom. Well, jag åkte in till kanten för inte fan vågade jag stå på isen, stilla, och ta kort. Bilden blev inte så bra, som ni kan se. Jag åkte in till kanten, flög bakåt så att jag liksom hängde i staketet. Därav hennes garv.
På den andra bilden ser jag faktiskt ganska snitsig ut! WOHOO!



.. Och ja, det var kallt att åka i strumpbyxor.