the sky snivels green snot - there is war
Men näe, den här gången gick det inte riktigt bara över.. som sjukast blir jag IDAG*, och har nu snorfyllt huvud, varav trycket av detta gör att jag även har världens huvudvärk.
Eftersom hela näsan är fylld av snor så har jag, i min hemlighet, planer på att faktiskt SNYTA mig, men jag orkar inte just nu. Saken är den att jag inte heller vågar dra in snoret, sådär som man gör, eftersom att jag är rädd att snoret ska lägga sig som en hinna runt hela hjärnan, och sen inte vilja försvinna.
Ja, det må hända att jag har lite konstiga funderingar och rädslor nu angående mina kroppsvätskor, men ja.. Vem fan vill ha snor i huvudet för all framtid?
*Anledningen till att jag skriver "idag" med stora bokstäver är för att jag de två senaste gångerna (utöver idag) jag ska ha jobbat, varit tvungen att lämna återbud samma morgon för att jag blivit plötsligt sjuk.
when the moon hits your eye like a big pizza pie, that's amore
Kruxet är bara att jag har lite svårt att välja.
Ost- och skinkrulle (eller andra rullar), kebab, pizza, hamburgare, sallad..? Så äckligt mycket att välja på, med tanke på att varje "kategori" har många olika att välja på. VAD FAN? Tror ni att de som jobbar där uppskattar om man tar lite av varje...?
work harder on yourself than you do on your job
- Emil frågade om jag inte komma till centrum och bära hem honom (efter att jag skrivit, utan hans vetskap, på min blogg att jag funderade på att möta honom), men jag pratade bort det med att jag skulle gå och titta på tv, och därmed inte kunde prata mer med honom.
Tror han blev lite smygbesviken, eheh, men sen rushade jag till centrum för att hinna stå och vänta på honom när tunnelbanan kom.
Tror han blev förvånad, för han såg mig inte först.
KUL EMIL, KUL!! Att du inte ens lägger märke till din flickvän, liksom. TACK! Men sen blev han glad.. så det gör inget.
Mer då? Fredagen spenderades först på ett jobb på gärdet, sen drog vi ut på någon klubb där man stötte på en hel del halvkorkade människor, fast mestadels så var det ju kompisar, faktiskt. Frös EXAKT hela kvällen. Från 17 på dagen till 07 på morgonen..
Hela gårdagen befann jag mig i mitt rum, och mot kvällen fick en hel del sporadiska besök av min kära far som druckit lite glögg under kvällen.. Det var fram och tillbaks, hela tiden, snack om konstiga saker som inte kändes relevanta för mig (eller ja, jag minns inte riktigt vad han sa om jag ska vara ärlig).
IDAG!! mina vänner, har jag slängt iväg ett cv till ett ställe. Varje gång jag gör något nytt jobbrelaterat känns det som att jag säljer en liten bit av mig själv till djävulen. Jag - vill - inte - jobba. Kan man inte få en hederlig lön av att vara hemmasittare/soffpotatis? Några tips?!
schizophrenia beats dining alone
Nu är han på väg hem från någon intervju eller något, och jag funderar lite på om jag ska gå och möta honom utan att han vet om det, eller inte.. Det är ju trots allt snöstorm (ja.. nästan) så den karamellen tål att sugas på.
he who does not punish evil commands it to be done
Ännu roligare att han SKRATTAR åt mig när jag blir frustrerad också.
it is better to play than do nothing
Han spelar i två timmar, pratar med mig i 4 minuter och somnar sedan. Klockan 22 på en lördagkväll..
Utöver det brukar han slå mig eller putta mig i sömnen, säga att jag är tung, har stora lår och trä en påse över mitt huvud, men HEY! Det är kärlek det med..
Jag tycker om dig också, Emil.
Update; kanske bör tillägga att han också gör äcklade miner åt mig i tid och otid.
Tough love, kallas det har jag hört..
now i want to be in the spotlight
Alltså.. De håller på och bygger hus nu vid tomten bredvid våran, vilket är stört irriterande. Sent i somras höll de på, sprängde och hade sig, vilket gjorde att jag fick trösta och lugna en rädd hund i princip varje dag.
Inte bara det, de har också tagit bort skogen som fanns där, vilket gör att Jason inte längre kan springa dit och ha roligt.
Men jaja. Det hade varit dött där ett tag på tomten, men nu har de kommit igång igen. Just nu håller de på och gör någonting wacked, och eftersom att det är så mörkt så måste de ha två feta spotlights.
Det där bidrar till att när de går förbi de där lamporna så blir det feta skuggfigurer på våran husvägg, så jag blev skiträdd när jag satt och kissade, eftersom att det såg ut som att människorna var precis utanför badrumsfönstret.
Jag kan bara tänka mig vilken insyn de nu har i vårat hus, så Note to self: Gå inte naken. Gå inte ens lite lättklädd. Ja, om du inte vill roa sliskiga byggarbetare, förstås.
i shall be but a shrimp of an author
Kan ju inte riktigt klaga. Gott bröd, majonnäs, sallad, gurka, skinka, köttbullar, aioli, lax, räkor, ägg (UTAN GULA SÅKLART, DEN ÄR VIDRIG HEE HEE).
Det var kanske därför som jag inte visste att det var Idol på tv. Ja, jag menar att pappa hade ju inte tid att kommentera när han stod och kokade ägg och hade sig.
Inget mig emot!
within the book and volume of my brain
Men nej, han ville att jag skulle få reda på det ändå, så min dörr öppnades helt plötsligt, och han höjde volymen till max.
Vad fint, pappa. Tack!
Vad jag gör hemma ÄNNU en fredagkväll undrar jag med..
frustration is the wet nurse of violence
Snälla mamma, jag ställer alarmet så jag har en kvarts vaken tid innan jag ska iväg, okej? Jag behöver inte gå upp en timme innan.
welcome to the church of the holy cabbage - lettuce pray
Vardagsnöjet:
Att efter att ha varit på stan eller dylikt, vandra hem, och när man kommer till vägen man bor på så börjar man sniffa frenetiskt.
Varför? För att köra på någon gissningslek om vad grannarna äter till middag idag.
Idag stod bl.a. blodpudding och pyttipanna på menyn, tydligen.
treat your password like your toothbrush
Enough said..
at a dinner party one should eat wisely but not too well
Bra Josefine, mycket bra!
Känns också väldigt stabilt att jag nu, knappa 2 timmar senare, gör ett inlägg om hur stabilt det kändes att skriva om mat efter tolv på natten..
now, good digestion wait on appetite, and health on both
Okej. Jag är så sjukt dålig på det här att det fanimig inte kan vara sant. Började tänka på att blogga runt 16-17 kanske, men det sket sig ju, för jag kom på att jag kunde äta istället. Så fine, åt rester från igår - åt så mycket att jag på riktigt var på väg att kräkas.
Jag fick liksom hålla tillbaks för att jag inte skulle börja kaskadspy helt plötsligt.
Så ah, mådde asdåligt, kände att jag aldrig ens ville se någon slags mat NÅGONSIN igen. Det höll i sig i.. tja, 20 minuter kanske - max.
För att förstärka detta infogar jag nu en printscreen från facebook..
Sådär ja, fint bevis, må jag säga. Well, efter dryga timmen så var middagen klar också. Sweet! Tänkte jag och sprang till köket för att hämta potatisgratäng, oxfilé, vitlökssmör, bearnaisesås och lite sallad.
Kära vänner! Jag var inte proppmätt efter detta heller, så jag smällde i mig en halv daimtårta också. Finns tyvärr inte bild på den för jag råkade äta upp den lite för fort, kanske..
Nu undrar jag bara vad fan som har hänt med min ämnesomsättning?! OCH MATSMÄLTNING? Kära hjärtanes.... (eheh sjukt roligt uttryck, förresten)
luck is the idol of the idle
Okej, för att vara ärlig så kanske han inte riktigt reagerade på det sättet jag just beskrev. Han svarade kanske med att säga "Jag ska också skaffa en blogg så jag kan nätmobba dig!!!!!!!!" istället...
Jaja. Alltså, alla som känner mig och min familj lite vet att min pappa kan säga rätt konstiga och totalt osammanhängande (ibland även ointressanta.....) saker (likaså min mor, men det tar vi någon annan gång när det känns relevant). I alla fall - han har sin egna lilla tv-hörna precis utanför mitt rum, vilket betyder att jag måste sitta och lida igenom ett Idolavsnitt trots att jag valt att bojkotta detta trevliga tävlingsprogram.
Jaja, well well. Det kan jag väl ändå tåla - MEN!!!!! Hör och häpna - han ska sitta och KOMMENTERA programhelvetet för sig själv och för mamma också.
"vafan..... är han förkyld!??!!? han låter halvpissig"
"NÄMEN!!! hon har ju ingen talang!!! och engelskan är inte bra.. åh nääee antingen hon eller (insert random name here) får fan åka ut ikväll!!"
Hans fantastiska kommentarer och förklaringar gör ju att jag slipper kolla på ett enda tävlingsprogram framöver - det tackar man så hjärtligt för!
Update: Nu hänger någon löst, som pappa inte riktigt vill ska ut - hör jag.
"FY FAAAAAN. NÄÄÄE GODNATT!! GODNATT SÄGER JAG..... MMm det här var inget bra! Fy fan vad dåligt, få bort den där jävla finskan!!"
"USCH!! Hon skriker ju bara, jag måste gå och hämta mer glögg.."
(bild från google)
the status quo sucks
Denne Emil är riktigt elak mot mig i sömnen, bara så ni vet. Han kallar mig äckel och puttar iväg mig, ehehe.
Anledningen till att jag skriver sånt om Emil kan vara för att han får världens sämsta samvete då, det tycker jag är kul, HAH - SUCK ON THAT!!! Sucks to be you..
when cleaning the ashes you are often alone
Varför vet jag inte, eftersom han spenderar max en timme här inne per ÅR. Då är liksom alla små pratstunder vi har i mitt rum medräknade.
Men allvarligt - förstår ni, han är här EN TIMME om året, men ändå är det SUPERVIKTIGT att jag håller rent här?
Han kan ju lika gärna blunda när han går förbi mitt rum så han slipper se "eländet".
I must say - jag tycker mest att det är riktigt hemtrevligt, så jag förstår inte varför han är så angelägen om att det ska vara skinande rent i mitt rum JÄMT.
and he sacrificed and burnt incense in the high places
HUH? Från min säng är det typ 6-7 steg till badrummet, och när jag ändå är där kan jag ju hur lätt som helst gå till köket för att göra mig en ynka macka eller vad som helst, right? Men gör jag det!?
Nej.
Eller jo.. Men det dröjer en timme.
Iallafall.. När jag väl tar tag i mina problem så går jag till köket och häller upp ett glas med pepsi (jag vet, nyttigt va?) och tar fram ost, skinka och gurka medan mackjäveln är i rosten.. Låt oss bara säga att besvikelsen är TOTAL när den hoppar upp..
KAN INTE FAMILJEMEDLEMMAR LÄRA SIG ATT INTE LEKA MED INSTÄLLNINGARNA PÅ ROSTEN, TACK?!
ps. Det tog mig ca 2 min (ren underdrift) att hitta usbutgången på systemkameran för att jag inte har använt den på så länge. ds.
ps2. USBsladden till kameran som jag har trott varit borta låg i mitt fönster hela tiden. ds.
cold days like these let you savor a bad mood
Tänker inte tillägna ett helt inlägg åt att förklara varför jag inte bloggat, då det inte känns jätterelevant eller förändrar läget och hur det har varit. Huvudsaken är väl ändå att jag har tagit tummen ur röven och loggat in på blogg.se just idag.
Jag tänker hoppa rakt på en grej, och undrar varför i helvete jag blir lika chockad varje jävla år när kylan och snön kommer? Kan någon, snälla, förklara det för mig?
Varje år kommer den där jävla chocken, och jag börjar fråga mig hur i hela friden jag ska klä mig för att kylan ska vara så minimalt påtaglig som möjligt.
På något sätt lyckas jag hitta ett sätt som värmer mig relativt bra (eftersom jag ännu inte dött av köld..) men ÄNDÅ så glömmer jag VARENDA jävla gång hur man klär sig för att inte frysa, fram tills nästa vinter.
Varför förtränger jag något sådant!? Det är väl ändå rätt bra att veta, menar jag..? Eller?