Dagens middag. Detta betyder att jag inte har något att klaga på just nu.

Frukost.

I'm still hungry, though.

Tog tillbaks allting så att bloggen såg ut som innan igen. Ska inte göra en massa knas förrän jag förstår mig helt och hållet på det jag vill försöka göra.

Haha vem är jag? Tror att jag är värsta superwoman som kan allt som har med webdesign att göra när min kunskapsnivå inom det ämnet ligger på 0.

Håller på att göra om den riktiga bloggen nu, och det är förjäkla jobbigt. Massa koder som bara springer runt i huvudet på en tills man nästan får huvudvärk. (ja, så långt har jag ju inte kommit ännu, men jag lovar att huvudvärken smyger sig på så fort den känner för det).

Bakgrund hit och bakgrund dit, boxar, typsnitt och massa annat jox som man ska ha koll på. Förvirrande. Fast det är rätt intressant. Lite som att lära sig ett nytt språk, liksom, fast nu med massa konstiga kolimijoxfigurer och blabla. Massa konstigt är det i alla fall. Men vad gör man inte? Jag tröttnar så otroligt fort på bloggdesigner och jag kan inte göra några som ser sådär riktigt proffsiga ut. Synd, för jag har ambitionerna. (haha sa jag inte emot mig själv lite nu? dumjävel.)

Detta ursäktar kanske lite halvt att min blogg är riktigt totalful just nu. Men jag ger upp - för tillfället.

Jag var ju som sagt ute igår. Dansade och hade kul.
Men på vägen hem börjar en kille snacka med mig, och till slut säger han att han vill att vi ska ses någon dag.
Vad gör jag? Jo, jag säger ja och ger honom mitt nummer.
Varför? För jag vill bli av med honom.
Jävligt dumt, måste jag säga, då det bara var att jag blev av med honom på kort sikt. Nu har han ju mitt nummer och kan ringa när det passar honom.
What is up with that? Varför gör jag såå? Så otroligt jobbigt sen när man jämt får massa sms från nummer man inte har tillagt i mobilen.
Detta var inte heller första gången jag gör så. Jag tror att jag är lite rädd för att verka otrevligt. Damn it.
Nu verkar jag ju helmesig också.. Inte så jag tänkte framstå genom bloggen precis.
Hade varit coolt om ni tyckte jag var superwoman typ.

Men. nu. är. det. pajat. Tusan!

Det blir utgång ikväll. Detta betyder att jag får ryck och springer runt i hela huset för att leta efter kläder och dylikt. Spännande.
Skulle hitta mina skinnleggings, ett linne och en väst (hah, ja, samma outfit jag hade på nyår, men palla nytänkande..). Gick iväg till tvättstället och såg en massa svarta saker, men nä, inte mina leggings. Sen rotade jag igenom mitt rum och gick återigen tillbaks till tvättstället. Nä, inte där.
Sen pratar jag med mamma och frågar vart allting är.
- "nere på tvättstället"
- ".. amen varå, ut och in eller för de är fan inte där?!?!?"
- "ja, ut och in?"
- "jaså ja. jag tyckte väl att du var lite korkad som hade massa mörk tvätt där, men INTE mina leggings"
Där fann jag dem sen, ut och in. Linnet låg också bland nytvättat.

Detta leder till frågan
.. är jag blind!?

Jag råkar vara en tjej som verkligen hatar att vänta. Häromdagen skulle Johanna gå till mig. (varför hon inte tog bussen förstår jag inte. palla vara hurtig liksom..) Det tar vanligtvis ca. 20 minuter att gå (bussen tar 5, därför föredrar jag den ehe) men efter lite över en halvtimme blev jag otålig och skickade iväg det här smset.
Ja, bilden råkar vara otroligt suddig, men det står i alla fall "har du fastnat i en snödriva eller?!". Vaför jag ställde just den frågan vet jag inte, eftersom om det vore jag, om någon av oss, som skulle fastna i en snödriva..

Bilden beskriver mig rätt bra nu. (eh det är jag för 5 min sen förresten)

HAHA oj. Nu verkar det som att jag befinner mig i de ledsna/deprimerades värld, men så är icke fallet. Har bara ont i huvudet (då kan folk se suddigt!!!) och så är jag trött. Åh vill sova so bad. MEN OJOJOJ vad händer om jag somnar nu? Jo, inte fasen kommer man upp i mänsklig tid imorgon då. Det är bara att bita ihop och hålla sig vaken.

HEJ min vän! Du har kommit till Josefines automatiska bloggsvarare (wtf??). Hon kommer inte kunna skriva idag för hon ska iväg till skolan och laga mat hela kvällen. Skriv gärna in ett meddelande i kommentarsfältet. BEEP.

Alltså.. Jag önskar verkligen, högt och innerligt (vad fan använder jag för ord egentligen!?) att någon förföljde mig diskret med en videokamera. Skulle vilja få allt inspelat material sen på typ nyår och titta på mig själv göra konstiga och klantiga saker. Jag är allvarlig. På alla nyår framöver vill jag se på roliga saker med mig själv som har hänt under året liksom.

Öh, anledningen till att jag tänker såhär konstigt är för att Jacqueline ringde tidigare idag för att fråga om jag ville följa med och åka pulka. SURE! sa jag. Sagt och gjort. Det är nu bevisat att jag inte är något underbarn vad gäller pulkaåkning. Faktum är att jag suger. S-U-G-E-R!!! Jag har ju tidigare nämnt att jag ramlar minst en gång om dagen. Ja, låt oss säga att jag nu har ramlat tillräckligt för en vecka.
Allvarligt.. jag kom inte ens ner för backen, utan jag lyckades svänga mitt i backen så att jag, pga. farten, åkte över på sidan och flög/tumlade runt ner för resten av backen. Som en jävla vante! PAH!
Jag ser fram emot saftiga blåmärken.
Jag ramlade även när jag stod nere på plan mark i pulkan. Jacqueline frågade hur jag lyckas, jag kontrade med att fråga hur alla andra INTE lyckas.






Min största fiende. MEN! Hör och häpna, jag ska åka någon dag framöver igen. REVANSCH!

Hahaah. Åh nej! Nu är det kört. Fan. Vad. Pinsamt. Kan. Det. Bli. Värre!?!?!?!?
Jag skäms något otroligt mycket just nu. HA-HA-HA. Blir nästan nervös av mig själv.

ALLVARLIGT! Jag som är anti-vardagsbloggar liksom. Ändå tar de upp typ 40% av nittio (ja, du läste rätt - NITTIO!!) st bloggar jag har bland mina favoriter. Jag visste att jag hade en del - Men nittio stycken?

Jag slutar aldrig förvånas av mig själv..
(förövrigt är det väldigt lätt att ha koll på alla bloggar man läser om man stoppar de i favoritmappen)
(PARANTES 2: jag kanske tar bort det här sen. fy vad pinsamt)


EDIT: eh jag tog bort över 35 och la till en del på bloglovin istället så jag kan sluta skämmas nu. någorlunda.

(notera hippietapeten vi har i husets hjärta.. brukar man ens säga så? köket i alla fall)
HERRE-JESUS, VAD KALLT DET ÄR! Detta var för 2½ timme sen, nu är det - HÖR OCH HÄPNA - 20 minusgrader!
Håller Stockholm på att förvandlas till Norrland eller what the heck is going on?
Nu måste jag ju klä mig i vinterkläder på riktigt.
Stackars alla tjejer som fick för sig att fakepälsjackan var ett säkert kort i år. HAH. Men - in your faces, liksom.
Jag förutspår, mina vänner, att istiden är på väg.

Alltså, jag har tagit Johannas systemkamera i gisslan så det finns bilder. Det finns också text till bilder. (hoppas de stannar i min hjärna ett tag till)
Däremot finns det ingen vidare poäng i texterna. Fast.. det gör det.. väldigt sällan.

Jag orkar bara inte hämta kameran. För det måste jag krypa över sängen (2 m) och sträcka på armen, så nej, inte just nu. Men det kommer - stå ut!

HAHA. Var tvungen att filma när jag väckte Johanna. Tyckte inte att det var okej att hon somnade strax efter kl 21.. Typiskt sovande människor att ljuga om det. Varför gör man det!? Skitdumt egentligen med tanke på att det är så genomskinligt..

Jag har tydligen börjat gilla mjölk också. Det här börjar bli creepy. Jag har inte druckit mjölk frivilligt sen jag var 8 år gammal.
På 11 år har jag inte druckit mjölk och nu gör jag det. Bara så där liksom. Har nästan fått dille på det och tycker att det passar bäst till all mat. What is going on, man? Jag dricker det hela tiden. Som om jag måste dricka lika mycket mjölk som jag har missat under dessa år..


Freaky. Både chips och mjölk.

Sen när!?!?
(bilderna är förresten lånade från google)
Och så vill jag peka på en annan sak i förra inlägget. Smaksatta tortillachips räknas inte heller som de chipsen jag inte tycker om.

Ibland är det sjukt skönt att bara skärma av sig från världen. Jag gick iväg på nyår, kom hem vid 5 på morgonen och stupade i säng.
Sen låg jag hela dagen i min systers gamla säng (hon bor ju inte här längre, wuähä nu vet jag hur ensambarn känner sig!) och kollade på tv. 1a och 2a januari spenderades alltså i min systers gamla avdankade säng. Hade inte ens mobilerna med mig in dit. Jag kan inte ens räkna på fingrar och tår hur många missade samtal och sms jag hade. Folket måste ju ha trott att jag verkligen stupade på nyårsnatten. Härligt!

I alla fall.. Igår kikade jag på Harry Potter (no shit, sherlock, you did!??! ehe aa) och jag sa högt till mig själv "okej josefine, nästa reklampaus - kör situps och armhävningar, du har inte tränat på 100 år". När pausen kommer, vad gör jag då tror ni? Jag smyger ut i köket och fixar chips och dipp.
VAD - I - HELVETE? Jag gillar inte ens chips.
Kom inte och säg att Pringles är chips, för det är det inte!!! Har inte ens en liknande smak mmh. Pringles totally works.
MEN JAG ÅT VANLIGA ÄCKELCHIPS. Oh man, why? Vad har hänt med mig?

Okej. Historian börjar såhär - är än så länge dissad av tjejkompisar. Killar vill ha med mig på fest. Vill inte gå utan en tjejkompis vilket resulterar i att jag sitter hemma själv tills en av tjejkompisarna ska ringa upp mig. Ska ta en bild. Tänkte visa på ett ungefär hur jag ser ut (med tanke på att min webcam - från stenåldern - förvränger mitt utseende. lovar att jag är snyggare i verkligheten.. eheh) men kameran får GROVFLIPP. Den börjar ta 20 bilder i rad. Jag blir galen och gör massa miner.


1. WTF??!? 2. Eeeh, ska det verkligen vara såhär?! 3. Efter världens skrattattack sitter jag med huvudet i handen.
(notera min fina plansch som jag fick i spanien -97..)

Skulle försöka mig på det igen. Första bilden gick ju bra.. Men sen tog den - håll i hatten - 84 bilder till. På rad. Utan mellanrum (första gången var det i alla fall med 3sekunders självutlösartid typ).


1. Relativt normal. 2. WTF INTE IGEN!? 3. Garvattack.

Tack för mig.
Lita inte på sånadär jävla webcams från 90talet.

Dagens replik.
"Du.. det låter som att man trampar på knäckebröd när snön är såhär.. -tystnad i en minut- ... varför sa jag ens sådär?"